fredag 12 juni 2009

sommarlov it is.

Skolavslutningen var trots allt sjukt fin. Tårarna kom. Kan man ju minst sagt säga. "Denise, hur går det?" var frågan som Gustav flera gånger halvt oroad, halvt road frågade under cermonin. Mest road tror jag dock. Samma sak frågade Sebbe och Albin flera gånger. Man kan ju undra i vilket tillstånd jag var. Låt oss säga att det var ett tillstånd som jag helst inte är i alltför ofta. Haha, men Johanna kan intyga att det inte var så farligt i alla fall. De där pojkarna är nog bara inte vana att se mig i det tillståndet. Johanna är dock ganska van vid detta laget och jag var riktigt duktig på att hålla tillbaka tårarna under cermonin. För att vara jag, så att säga. Det var en jättefin cermoni med fin sång, prisutdelning, godisregn, luddigt tal och skratt. Jag måste säga att vi hade det riktigt trevligt trots att jag grät. Höjdpunkten var nog ändå när Pär var städtant. Fab. Efter cermonin så gick vi tillbaka till hemklassrummen och där fick vi våra betyg. Åsa och Sylvia bjöd även på lite choklad och så. Efter den lilla turen till BSO så gick vi ut på skolgården för att se när niorna tog farväl av lärarna. Oj, vad högtidligt det lät. Det blev kramar och tårar från både lärarna och niorna. Men även från Denise. Varför är ni inte förvånade? Det gick jättebra tills jag såg hur Anna och Carola stod och torkade tårarna och jag klarar verkligen inte av att se när andra gråter. Jag försökte att stålsätta mig men icket. Det gick bara halvt. Efter att niorna och lärarna kramats klart så blev det ännu mer tårar och kramar. Jag är alldeles för blödig. Det funkar inte när Mona kommer fram med tårar i ögonen och säger "Du ska också få en kram!". Det funkar verkligen inte. Usch, usch. Nej, skolavslutningar är inget för mig. Det är så sorgligt. Nu tänker inte jag dra fler detaljer från avslutningen utan istället slänga in lite fina bilder.

Inga kommentarer: